Charles - Onsdag trettonde maj

Jag är irriterad på "retrogamers", eller vad fan de nu vill kalla sig. Och tv-spelsnördar. Och dåliga datornördar. Inte folk som kodar egna skojjiga program och dylikt dock. Dem har jag bara respekt för.
Men jävla nördar som sitter och lirar spel som de tycker är såå nostalgiska, när de fan inte ens var födda när de kom ut. Fan ta dem. Okej, om man gillar enkla spel så är väl det ok. Och om man tycker att super nintendo är häftigt så är väl det ok. De gamla konsolerna är faktiskt rätt snygga. Men när folk kommer och rabblar en massa namn på gamla tv-spel de nyss lärt sig från wikipedia* och kallar dem för klassiker, då har det helvete gått för långt. Jag har aldrig spelat något helvetes retrospel när jag var liten. Jag började spela warcraft 3 när jag var 6 och heroes två innan dess. Och tv-spelsnördar då? Varför är jag irriterad på dem? Enkelt.
De irriterande jävlarna skyller fan** alltid på handkontrollerna. Om de sedan vinner när man till slut gått med på att byta bara för att få dem att hålla käften, då har handkontrollerna ingenting att göra med vem som vinner eller förlorar.

En annan sak jag har tänkt på är att min familj är väldigt olika. Albin och pappa fokuserar starkt på en sak och vill helst inte göra eller låtsas om något annat under tiden, hur mycket än omvärlden försöker påkalla deras uppmärksamhet.
Jag och mamma däremot, vi kan inte hålla fokus på en sak utan tar in allt samtidigt. Som Micheal Scofield på ett ungefär, ni minns väl Prision break? Jag tappar tålamodet på att vänta på när någon teknisk pryl laddar på två sekunder, och börjar göra något annat, och mamma kan inte stänga av när andra pratar runt henne, så hon hör allt. Som James Bond typ. Ta er i akt.

Jag lagade asfrän mat idag, och fransk chokladkaka med chili, lime och mörk choklad. Jag har köpt de där jävla kläderna jag skrivit om i fem dagar nu också. Asfränt. Sen ska jag klippa mig också. Fräsigt ska det bli också.


Dagens ungdomsnostalgi: Vi som kommer ihåg när de kollade med UV-ljus i MTV's "Room Raiders", men inte Vilse i pannkakan. Och, Vi som kommer ihåg när Nintendo 64 var dyrt och häftigt, men aldrig rört vid ett riktigt snes förens det blev populärt här i långsamma Sverige/Norrland för något år sedan.








* Inget ont om att stjäla fakta från wikipedia och låtsas som att man vetat om det i hundra år. Det har jag stor erfarenhet av och rekommenderar varmt.
** Ursäkta språket.

Kommentarer
Postat av: hemlig gamer (grim)

Det finns en stor skillnad på folk som är indiegamers och folk som är retrogamers. Jag är till viss del retrogamer, men jag går inte omkring och skryter om alla dammiga spel jag har spelat som ingen annan har. Jag spelar bara gamla spel (bland annat) på grund av att jag var på gränsen till tekniskt efterbliven då jag var liten och hade bara ett NES hemma. Det betyder inte att jag snöar in mig på enbart gamla spel.



BTW är WC3 så gammalt? Sjukt.

2009-05-14 @ 18:34:43
Postat av: Astronauten

Så länge man inte är föjävlig är det oftast okej. Problemet är att de flesta av dem är förjävliga.





Japp. Och ja, jag blev förvånad själv.

2009-05-14 @ 23:04:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0